Trichotillomani och dermatillomani

Trichotillomani och dermatillomani

Vad är trichotillomani och dermatillomani?

Trichotillomani och dermatillomani är två liknande tillstånd som kännetecknas av ofrivilliga och tvångsmässiga handlingar.

  • Trichotillomani (skin picking disorder) innebär att rycka loss hårstrån från kroppen, vilket leder till hårbortfall.
  • Dermatillomani (hair-pulling disorder) innebär att plocka loss hud från kroppen, vilket ger upphov till sår, ärr eller andra skador.

Tillstånden går att förklara utifrån såväl genetiska som miljömässiga faktorer. Beteendena kan leda till såväl kroppsliga skador som psykiskt lidande. Trichotillomani och dermatillomani förekommer oftare hos kvinnor än hos män. Ofta debuterar problemen i barndom och tonår. Samsjuklighet med andra psykiatriska tillstånd är vanligt, bland annat depression, ångestsyndrom, tvångssyndrom, ätstörningar och ADHD.

Diagnostisering av trichotillomani och dermatillomani

För att en diagnos kan ställas ska upprepade försök att sluta utföra beteendet ha gjorts. Hårdragningen eller pillandet ska ha medfört negativa konsekvenser för individen, såsom känslor av skam och skuld. Det kan också leda till omfattande strategier som har fokus på att dölja kala fläckar eller sår och ärr, genom exempelvis undvikanden och isolering.

En del personer utför handlingarna automatiskt, utan att tänka på det i stunden. Ryckandet eller plockandet kan också ske fokuserat, det vill säga att individen känner ett ”sug” efter att få göra det. Beteendet kan också drivas av svåra känslor som oro och rastlöshet. Efteråt släpper spänningen i kroppen. En individ som utför beteendet i första hand med avsikt att skada sig själv får inte diagnosen dermatillomani. Inte heller om beteendet går att förklara utifrån ett somatiskt tillstånd.

Hur går behandling till?

Att behandla trichotillomani och dermatillomani kan vara utmanande. Det kräver ofta uthållighet.

Habit Reversal Training (HRT)

Det finns flera strategier som har visat sig vara hjälpsamma där den vanligaste och mest effektiva i nuläget är KBT, specifikt en form som kallas Habit Reversal Training (HRT). Metoden syftar till att öka medvetenheten om beteendet. Den hjälper även individen att ersätta det med ett annat, mindre skadligt beteende. I behandlingen arbetar man med att identifiera triggers och utveckla strategier för att hantera dem. HRT har också provats i självhjälpsform med lovande effekter.

Stimuluskontroll

HRT och stimuluskontroll är till viss del är överlappande tekniker. Stimuluskontroll innebär att identifiera situationer där beteendet ofta sker för att sedan modifiera dem på ett sätt som minskar eller försvårar utförandet. Exempel på en intervention är att använda skyddande handskar eller att täcka över speglar.

Medicinering

Behandling med antidepressiv eller andra läkemedel används i vissa fall, exempelvis i samband med samsjuklighet med psykiska tillstånd som depression eller ångest.

Stödgrupper

Både fysiska och digitala grupper kan vara till hjälp för att dela erfarenheter och strategier med andra som har liknande problem. Att delta i en stödgrupp kan bryta den isolering som ofta blir en negativ konsekvens av tillstånden.

Andra hjälpsamma strategier

  • Att sätta upp lappar eller använda appar som påminner om att minska beteendet.
  • Att göra livsstilsförändringar för att minska stress.
  • Strategier kopplat till mindfulness och acceptans.
Lär dig mer om …