Många barn är petiga med mat och nästan alla barn har perioder när de har svårigheter med mat på något vis. Det finns även en evolutionär instinkt för yngre barn att vara försiktiga med mat som inte känns bekant och trygg. Det innebär att du inte behöver oroa dig bara för att ditt barn är lite petig med maten i perioder och ändrar sina matpreferenser emellanåt.
Barn som inte vill eller kan äta som andra
Om barnets petighet har en påtaglig negativ påverkan på barnet, till exempel genom att det tappar i vikt, att viktuppgång uteblir, att det blir blekt och trött eller att vardagen blir ohållbar genom konflikter runt måltiderna eller stora begränsningar i vad barnet eller dess familj kan göra för aktiviteter, restaurangbesök mm, så är det dags att söka hjälp. Från och med 2013 finns det en diagnos för selektivt ätande som heter Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder (ARFID). Den här diagnosen förklarar varför vissa barn inte vill äta. Diagnosen skiljer sig ifrån andra ätstörningar på så sätt att det barn eller den vuxna som har diagnosen inte begränsar vad den äter på grund av oro över vikt eller hur kroppen ser ut. Istället är det upplevd rädsla eller obehag kring själva maten och/eller att äta maten som är grunden till svårigheterna.
Ny forskning som gjorts de sista åren då man fått upp ögonen för diagnosen ARFID visar faktiskt, från genomgångar av journaler inom sjukvården, att en ganska stor andel av de allra yngsta barnen som tidigare fått diagnosen anorexi i själva verket har lidit av ARFID. Detta har gällt barn som haft så allvarliga ätsvårigheter så att de har fått en kraftig undervikt. Många föräldrar till barn med ARFID lyckas dock med mycket arbete få sitt barn att följa sin viktkurva någorlunda. Vardagen kan dock upplevas som en ständig kamp med mycket oro kring huruvida barnet får i sig tillräckligt med näring och energi. Även barnets liv med möjligheter att delta i måltider på ett normalt sätt, besöka kompisar eller gå på restauranger kan begränsas av diagnosen.
Diagnosen Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder (ARFID)
Det finns tre sorters ARFID:
- Ointresse för mat
Den första är att man är ointresserad av mat och sannolikt inte har så mycket hungerskänslor.
- Sensoriskt undvikande
I det fallet så säger kanske barnet att det blir mätt fort och kan ofta vilja göra något annat än att äta. Andra saker lockar mer. Den andra sorten är ett sensoriskt undvikande, vilket kan innebära att man inte tycker om smaken, konsistensen eller lukten av mat.
- Oro för konsekvenserna av att äta
Den sista sorten av ARFID är en rädsla för konsekvenserna av ätandet. Till exempel kanske barnet är oroligt för att det kommer att sätta i halsen eller må illa om de äter. Ibland finns en traumatisk eller i vart fall påtagligt obehaglig upplevelse som man kan koppla till denna rädsla.
Konsekvenser av selektivt ätande
Vanliga konsekvenser av selektivt ätande är viktminskning, näringsbrist, ett behov av att äta kosttillskott för att få tillräckligt med näring eller att det påverkar kroppens funktioner. För att få diagnosen ARFID så krävs det också att det inte finns några andra förklaringar till varför man inte vill äta, till exempel att man oroar sig över sin vikt eller har en medicinsk diagnos som förklarar problemen. Diagnosen ARFID skiljer sig också mot att bara vara petig, för det växer man ifrån, vilket alltså innebär att det inte finns några långsiktiga konsekvenser av att vara petig med maten. Däremot så växer barn normalt inte ifrån ARFID utan professionellt stöd, vilket betyder att det kan finnas långsiktiga konsekvenser.
Behandling av ARFID
Det som är bra att det går att behandla ARFID. Olika barn kan svara olika på behandling. Det går för de allra flesta att påtagligt minska problemens inverkan i barnet och familjens liv. Här får du råd kring hur du kan hjälpa ditt barn med ARFID. Det är bra att söka professionell hjälp. På vissa logopedmottagningar, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar samt ätstörningsenheter kan det finnas läkare, psykologer, dietister eller logopeder med kunskap om denna form av ätproblem som kan vara till hjälp. Då diagnosen är relativt ny och okänd för de flesta inom vården så är det dock bra att fråga efter huruvida de har expertis inom detta område. En psykolog med kunskap om ARFID kan arbeta tillsammans med dig och ditt barn för att utreda om barnet har ARFID samt komma fram till den bästa behandlingsplanen för just ditt barn. Ni är varmt välkomna att söka hjälp hos oss på WiseMind Psykologiteamet om ni misstänker att ert barn kan ha diagnosen ARFID eller problem med selektivt ätande.