Hur kan jag hjälpa mitt barn med undvikande/selektivt ätande (ARFID)?

avodiant/restrictive food intake disorder

Om du vill hjälpa ditt barn med undvikande/selektivt ätande (ARFID), så är det viktigaste första steget att förstå hur just ditt barn upplever svårigheterna och hur det påverkar barnets liv. Det finns mycket du kan göra för att stötta ditt barn även om det kan kännas väldigt svårt eller hopplöst ibland. Läs nedan för några tips på hur du kan hjälpa ditt barn som har undvikande/selektivt ätande. Den diagnos som finns för dessa problem kallas ARFID vilket står för Avoidant Restrictive Food Intake Disorder. Läs gärna om vad ARFID är, vad som skiljer det från att vara petig med maten och olika orsaker till problemen.

Obs: Förhoppningsvis passar några av råden bra och känns möjliga att starta med. Om dessa råd känns väldigt svåra att genomföra eller lyckas med på egen hand är det klokt att söka hjälp på en gång för att både ditt barn och familjen som helhet ska kunna må bättre.

Råd om hur du kan hjälpa ett barn med undvikande/selektivt ätande (ARFID)

  • Börja i liten skala med att skapa förändring och se till att du är tålmodig. Om du försöker få ditt barn att äta för mycket eller något som barnet inte känner sig bekvämt med så kommer insatsen med största sannolikhet att misslyckas. Om mer stress och press läggs till måltiderna så kommer både du och barnet troligen tappa motivationen vilket gör det ännu svårare. Därför är det bäst att försöka tänka långsiktigt och inte bry sig så mycket om de där sista tuggorna på tallriken utan snarare fokusera på att de förändringar ni jobbar med går åt rätt riktning de flesta dagarna.
  • Gör vad ni kan för att skapa en trivsam och mysig miljö vid måltiderna och i förhållande till mat och matlagning. Hur kan ni skapa trygghet för barnet och väcka lust gällande mat och måltider för barnet? När vi känner oss lugna och trygga har vi, både barn och vuxna, lättare för att känna hunger och lust att äta. Vi har även lättare för att nyfiket utforska nya saker, så även mat, när vi är trygga, glada och nöjda. Rutiner kring måltiderna är ofta hjälpsamt men även ett äventyr där man gör en picknick eller går till en restaurang som barnet varit med och valt kan också vara ett sätt att väcka positiva känslor kopplat till måltidssituationen.
  • Fundera på hur barnet på olika vis kan få upp intresse för och närma sig mat, även på andra sätt än att sitta ned vid en måltd. Exempelvis kanske barnet kan tycka om att vara med och laga mat, baka, besöka mataffären eller göra i ordning fika eller måltid som ska tas med på en utflykt.
  • För barn som har hamnat i en negativ spiral där de krånglar mycket vid måltiderna eller blir stressade av dessa, så kan det ibland vara lättare att prova ny mat och äta när de är med och lagar mat och kanske till exempel är tillsammans med bara en vuxen.
  • För barn som har svårt att sitta still kan det vara viktigt att ha en plats där barnet sitter vid matbordet som gör att hen inte lockas till att se så mycket spännande saker, ex. leksaker, mobiltelefoner, andra barn som leker och busar. En stol som ”håller om” barnet och gör att det inte är riktigt lika lätt att hoppa upp och ned från bordet kan också hjälpa barnet att stå emot impulsen att springa iväg.
  • För barn som har svårt med matens lukt, smak eller konsistens så behöver mycket tid läggas på att barn i små små steg kan få utforska mat som vi vill att de ska lära sig att äta – att röra vid maten med fingrarna, t.ex. vid matlagning, att lukta på och slicka på maten, kan vara nödvändiga första steg, innan barnet förhoppningsvis kan våga ta en tugga.
  • För barn som är rädda att något ska hända om de äter maten, t.ex. att de ska sätta i halsen, så behöver de också hjälp att närma sig maten i små steg så att rädslan inte blir för stor.
  • Barn som inte är så intresserade av mat och inte tycks ha så mycket hungerskänslor kan behöva hjälp att sitta lite längre vid matbordet och påminnas om att äta tillräckligt med mat vid de flesta måltider. Dessa barn kan också behöva mer kaloririk mat då de annars lätt kan få i sig allt för lite energi. Samtidigt så är det viktigt att också titta på näringsinnehållet i maten de äter så att det inte bara blir tomma kalorier därför att sådan mat som snacks, sötsaker och snabba kolhydrater kanske är lättast att finna lust till att äta.
  • Se alltid till att ditt barn känner sig inkluderad och att du lyssnar på barnet. Det sista du vill är att stressa ditt barn genom att ställa för höga krav eller genom att skapa en plan som barnet inte känner sig bekväm med. Barnet ska alltid vara involverat när du skapar en plan för vilken mat de ska prova. Fråga om det finns en viss maträtt som det är nyfiket på. Det här gör också att det blir mer sannolikt att barnet faktiskt kommer försöka att äta.
  • När barnet har vant sig vid en viss mat måste du se till att de fortsätter äta den ibland. Sluta inte att servera den maträtten bara för att det verkar som att ditt barn tycker om den nu. Istället ska du fortsätta att servera den ganska regelbundet. Annars kanske man måste börja om med att introducera maträtten.
  • Försök att vara konsekvent. Trots att det kan vara svårt att vara konsekvent så behöver ni tänka att det oftast tar tid att få barnet att kunna äta mer och varierat. Om man skapar rutiner tillsammans så kan det underlätta processen.

Det kan kännas överväldigande att ha ett barn med ARFID men det finns mycket man kan göra för att det ska bli mer hanterbart. Det är viktigt att komma ihåg att varje enskilt barn är unikt. Om de här råden inte fungerar för ditt barn så är det ingen fara. Man kan alltid komma fram till en individuell behandlingsplan som fungerar bra för just ditt barn.

När är det dags att söka professionell hjälp?

Slutligen vill vi lyfta att det ofta är bra att söka professionell hjälp om ditt barn har ARFID då diagnosen kan påverka barnets näringsupptag, ork och förmåga att delta i aktiviteter. Även inverkan på sociala situationer, aktiviteter och relationerna i familjen kan vara anledning nog att söka stöd. Om problemen blir så allvarliga så att de leder till påtaglig viktnedgång eller näringsbrist så kan det få negativ inverkan på både fysisk och psykisk hälsa samt utvecklingen hos barnet. Läs mer om vad ARFID är och var du kan få professionell hjälp. Ni är också alltid välkomna att kontakta oss på WiseMind Psykologiteamet om ni önskar hjälp hos oss.

Kategorier