Tankefällor och behandling vid social fobi

Social fobi

Kärnan i social ångest eller social fobi innebär en mycket stark rädsla för att bli granskad av andra. Studier visar att omkring 13% av befolkningen upplever social fobi någon gång under sitt liv, vilket innebär att denna typ av rädsla tyvärr är mycket vanlig. Vi har tidigare skrivit ett inlägg om vanliga symtom vid social fobi.

Kan du uppleva oro och rädsla i sociala situationer?

Det finns olika teorier och förklaringsmodeller om vad som orsakar social fobi, såsom ärftlighet, inlärningshistoria och andra miljöfaktorer. Sammanfattningsvis kan inte en enskild orsak förklara uppkomsten av social fobi. Problematiken bör istället ses som ett resultat av samspelet mellan en rad olika faktorer. Denna text beskriver vanliga tankefällor och hur dessa samspelar med och förstärker negativa beteenden.

Vanliga tankefällor

En av de allra mest betydelsefulla tankefällorna vid social fobi är förväntansoro, oro inför en framtida situation. Oron inför en hotande social situation kan göra att man i detalj går igenom en mängd olika scenarion av sociala katastrofer som skulle kunna inträffa. Ofta börjar man tänka tillbaka på tidigare upplevelser som orsakat stark ångest. Detta kan leda till att man övar in exakt vad man ska säga och göra, vilket ofta skapar ännu mer oro.

Genom ett oproportionerligt fokus på den egna sociala prestationen, självfokusering, blir det också svårt att vara närvarande i stunden man befinner sig i. Risken blir att man missar viktig information om vad som faktiskt händer runt omkring. Chansen minskar betydligt att man skulle lägga märke till tecken på uppskattning eller positivt bemötande från andra. Det blir på så sätt mycket svårt att korrigera sina negativa bedömningar av situationen. I brist på information är det vanligt att använda känslor som informationskälla. Man tolkar då sin egen känslomässiga upplevelse av situationen som en objektiv sanning.

Vidmakthållande av ångestproblematik

Backspegeluppmärksamhet innefattar ett ältande och grubblande efter en ångestskapande situation. Det innebär att man i efterhand tänker tillbaka på situationen för att granska sig själv och sitt beteende, vad man sagt och gjort. När man ser tillbaka på en situation som varit riktigt tuff minns man ofta tydligt hur ångestfylld man kände sig. Detta bidrar till att man tolkar situationen betydligt mer negativt än den i själva verket var, just eftersom man inte har någon objektiv data om vad som faktiskt skedde. Man var alltför upptagen av att analysera sin egen prestation och hur ens beteende kunde tolkas av andra. Dessa vanliga negativa tankemönster bidrar till att rädslan hålls vid liv, vidmakthålls. En stor del av en psykologisk behandling fokuseras därför på att ifrågasätta dessa och andra tankefällor.

Undviker du sociala aktiviteter som känns jobbiga eller svåra att hantera?

Vanliga sätt att hantera sin sociala fobi är genom olika former av flykt- och undvikandebeteenden. Vi avstår helt från olika sociala situationer, eller lämnar dem när ångesten blir för hög. Detta beteende hindrar oss dock från att lära om. Vi får inte chans att upptäcka att dessa situationer egentligen inte är så farliga som vi föreställer oss.

Säkerhetsbeteenden och negativa konsekvenser på lång sikt

I situationer som är svåra att undvika utvecklar många med social fobi olika knep eller mer subtila undvikande, så kallade säkerhetsbeteenden. Dessa kretsar ofta kring att försöka minska ångesten eller dölja den för andra. Säkerhetsbeteenden är luriga eftersom de får en att tro att man enbart klarar sig på grund av de åtgärder man tagit till. De minskar ens obehag i stunden, men medför långsiktigt till att oro och obehag lever vidare och kanske ökar. Säkerhetsbeteenden inger på så sätt en falsk känsla av trygghet. Istället för att hjälpa oss bidrar de i själva verket till att vidmakthålla och förvärra problemen eftersom de bland annat gör att man fokuserar ännu mer på sig själv

Exponering möjliggör nyinlärning

Säkerhetsbeteenden och undvikanden hindrar en också från att lära sig nya beteenden som fungerar bättre i sociala situationer. Genom att utsätta sig för ångestskapande situationer genom exponeringsbehandling får man möjlighet att se vad som faktiskt händer. På så sätt kan man testa sina katastroftankar mot verkligheten. I en psykologbehandling görs dessa utmanande situationer kontrollerat och stegvis, på en nivå som man själv känner att man klarar av. På så vis kan man långsamt lära om mindre välfungerande beteenden och tankefällor. Det går att bevisa för sig själv att man klarar mycket mer än man tror.

Beteendeförändring med små steg framåt

Om du känner igen dig i någon eller flera av dessa tankar och beteenden, kan det vara hjälpsamt att veta att det viktigaste trots allt är att bara börja med någonting. En mindre utmaning, något som för dig kanske känns lite jobbigt, men som du ändå tror att du klarar av. En liten beteendeförändring gör det lättare att långsamt arbeta vidare också med svårare problem. Om det känns alltför tufft att kämpa på med social oro på egen hand, rekommenderar vi att du uppsöker en professionell behandlare. Det finns mycket hjälp att få. Chanserna är goda att du kan bli kvitt dina besvär.

Kategorier