Hur perfektionism skiljer sig från en sund önskan om att nå sina mål
Perfektionism kan definieras som en överdriven strävan efter fulländning. I viss grad hjälper perfektionism till med att skapa ordning, leda till uppskattning från omgivningen och att uppnå sina mål. Perfektionistisk strävan kan då utgöra en sund önskan om att vilja göra bra ifrån sig. När det däremot innebär att aldrig nöja sig med något som är ”gott nog” kan det bli problematiskt.
Negativa konsekvenser av perfektionism
Det är först när perfektionistisk strävan leder till negativa konsekvenser som den går att betrakta som negativ. Överdriven perfektionism riskerar att leda till negativ självbild, negativ kroppsuppfattning, oro, nedstämdhet, ångest och problematiskt uppskjutande. Den kan även ta sig uttryck i till exempel ilska och bristande flexibilitet, vilket ofta orsakar konflikter i relationer. Att konstant jämföra sig med andras prestationer kan medföra känslor som skam och avundsjuka. Det innebär också att individens självbild kopplas till och blir beroende av i vilken utsträckning kraven uppnås där individen endast ser sig själv som värdefull när detta sker. Perfektionism kan således ses som en underliggande sårbarhet för andra psykiska svårigheter.
Perfektionistiska krav är ofta begränsade till vissa livsområden där dem blir mer framträdande. Vid upplevd motgång på det specifika området (som exempelvis jobbet, idrotten eller familjen) innebär det upplevelsen av ett totalt misslyckande.
Övergripande dimensioner inom perfektionism
Perfektionism kan delas upp i två övergripande dimensioner:
- Perfektionistisk strävan som innebär att individen sätter upp och eftersträvar högt ställda mål beträffande egen prestation (ibland även för andra)
- Perfektionistisk oro innebär oron över att göra misstag och med det tvivel på sig själv
Dessa två dimensioner påverkar i vilken utsträckning som perfektionism blir skadlig eller hjälpsam. Perfektionistisk stävan utan att känna oro kan ses som hjälpsamt. Således är det främst svårigheter att känna sig nöjd och den överdrivna tendensen att vara kritisk mot sig själv som påverkar individen negativt.
Perfektionism kan också ta sig uttryck i utåtriktad perfektionism där fokus främst hamnar på andra och att andra ska leva upp till högt ställda krav. Detta riskerar att i stor utsträckning inverka negativt på relationer och är en av delarna för fokus i behandlingen RO-DBT.
Följden av perfektionistiska regler och tankesätt
I närvaro av perfektionistiskt ställda krav och perfektionistisk oro formuleras ofta perfektionistiska tankemönster och levnadsregler. Dessa regler är tvingande och strikta med uppmaningar som borde, måste, får inte…
Perfektionistiska regler och tankesätt ger också upphov till en begränsad beteenderepertoar. Exempelvis kan det medföra beteenden som:
- Överdrivet kontrollbehov, tillitssvårigheter, behov att dubbelkolla och förbereda eller ett starkt bekräftelsebehov.
- Omfattande uppskjutandebeteende, svårigheter att fatta beslut med rädslan att det blir fel.
- Undvikande av okända eller situationer som eventuellt kan leda till besvikelser eller misslyckande.
Priset för individen vid överdriven perfektionism är exempelvis ångest, nedstämdhet, stressrelaterad ohälsa och fysiska besvär, grubbleri, prokastrinering, social isolering, begränsning i meningsfulla aktiviteter och negativ påverkan på viktiga relationer.
Verksamma strategier
Vid överdriven perfektionism visar sig ofta KBT-behandling ha god effekt. Tillsammans med en KBT-terapeut kan man kartlägga och förstå hur den tar sig uttryck. Därefter kan man gemensamt formulera och utveckla nya hjälpsamma strategier med syfte att bryta negativa tankemönster och beteenden.
Källor:
- Bättre än perfekt: en självhjälpsbok för perfektionister av Alexander Rozental
- När perfekt inte duger: strategier för att hantera perfektionism av Martin M Antony, Richard P Swinson