Som förälder vill du säkert hjälpa ditt barn med undvikande/selektivt ätande (ARFID). Det viktigaste första steget är att förstå hur just ditt barn upplever svårigheterna och hur det påverkar barnets liv. Det finns mycket du kan göra för att stötta ditt barn. Fast ibland kan det kännas väldigt svårt eller hopplöst.
Den diagnos som beskriver dessa problem kallas ARFID, vilket står för Avoidant Restrictive Food Intake Disorder. Läs gärna om vad ARFID är, vad som skiljer det från att vara petig med maten och olika orsaker till problemen.
Tips och råd om att hjälpa ett barn med ARFID
Nedan följer några tips på hur du kan hjälpa ett barn som har undvikande/selektivt ätande. Förhoppningsvis passar några av råden bra och känns möjliga att starta med. Kanske känns dessa råd väldigt svåra att genomföra eller lyckas med på egen hand. Då kan det vara klokt att söka hjälp för att både ditt barn och familjen som helhet ska kunna må bättre.
Ha tålamod och tänk långsiktigt
Börja i liten skala med att skapa förändring och se till att du är tålmodig. Om du försöker få ditt barn att äta för mycket eller något som barnet inte känner sig bekvämt med så kommer insatsen med största sannolikhet att misslyckas. Om vi lägger mer stress och press till måltiderna kommer troligen både du och barnet tappa motivationen. Det gör det hela ännu svårare. Därför är det bäst att försöka tänka långsiktigt. Bry dig inte så mycket om de där sista tuggorna på tallriken. Fokusera snarare på att de förändringar ni jobbar med går åt rätt riktning de flesta dagarna.
Skapa en lugn miljö kring måltiden
Gör vad ni kan för att skapa en trivsam och mysig miljö vid måltiderna. Försök väcka lust gällande förhållande till mat och matlagning. Både barn och vuxna har lättare att känna hunger och lust att äta när vi känner oss lugna och trygga. Vi har lättare för att nyfiket utforska nya saker, så även mat, när vi är glada och nöjda. Rutiner kring måltider är ofta hjälpsamt. Ett äventyr där man gör en picknick kan också vara ett sätt att väcka positiva känslor kopplat till måltidssituationen. Kanske kan man besöka en restaurang som barnet varit med att välja.
Försök att intressera barnet för maten
Fundera på hur barnet på olika sätt kan få upp intresse för och närma sig mat. Det kan finnas andra sätt än att sitta ned vid en måltid. Exempelvis kanske barnet kan tycka om att vara med och laga mat, baka, besöka mataffären. Eller göra i ordning fika eller måltid som ska tas med på en utflykt.
Barn kan hamna i en negativ spiral där de krånglar mycket vid måltiderna eller blir stressade. Det kan ibland vara lättare att prova ny mat och äta när barnet själv är med och lagar maten. Att kanske sitta tillsammans med bara en vuxen kan också underlätta.
Välj en matplats utan distraktioner
För barn som har svårt att sitta still kan det vara viktigt att ha en matplats där barnet förblir sittande. Barnet kan lockas att se andra spännande saker som leksaker, mobiltelefoner, andra barn som leker och busar. En stol som ”håller om” barnet kan försvåra att hoppa upp och ned från bordet. Det kan göra det lättare för barnet att stå emot impulsen att springa iväg.
Tillåt små steg framåt
För barn som har svårt med matens lukt, smak eller konsistens så behöver mycket tid läggas på att barn i små små steg kan få utforska mat som vi vill att de ska lära sig att äta. Att röra vid maten med fingrarna, t.ex. vid matlagning, att lukta på och slicka på maten, kan vara nödvändiga första steg, innan barnet förhoppningsvis kan våga ta en tugga.
Barn kan vara är rädda att något ska hända om de äter maten, t.ex. att de ska sätta i halsen. De behöver också hjälp att närma sig maten i små steg så att rädslan inte blir för stor.
Få i barnet tillräckligt med näring
Vissa barn är inte så intresserade av mat och tycks inte ha så mycket hungerskänslor. Dessa barn kan behöva hjälp att sitta kvar lite längre vid matbordet. Vi kan behöva påminna om att äta tillräckligt med mat vid de flesta måltider. Dessa barn kan dessutom behöva mer kaloririk mat då de annars lätt kan få i sig allt för lite energi. Samtidigt så är det viktigt att också titta på näringsinnehållet i maten barnen äter. Snacks, sötsaker och snabba kolhydrater kanske är lättast att finna lust att äta. Matintaget bör inte endast bestå av tomma kalorier.
Inkludera ditt barn i dina planer
Se alltid till att ditt barn känner sig inkluderad och att du lyssnar på barnet. Det sista du vill är att stressa ditt barn genom att ställa för höga krav. Eller genom att skapa en plan som barnet inte känner sig bekväm med. Barnet ska alltid vara involverat när du skapar en plan för vilken mat de ska prova. Fråga om det finns en viss maträtt som barnet är nyfiket på. Det här gör också att det blir mer sannolikt att barnet faktiskt kommer försöka att äta.
Fortsätt servera samma rätter
När barnet har vant sig vid en viss mat måste du se till att de fortsätter äta den ibland. Sluta inte att servera den maträtten, bara för att det verkar som att ditt barn tycker om den nu. Istället ska du fortsätta att servera den ganska regelbundet. Annars kanske man måste börja om med att introducera maträtten.
Låt förändringen få ta tid
Det kan vara svårt att vara konsekvent. Som förälder behöver ni tänka att det oftast tar tid att få barnet att kunna äta mer och varierat. Om man skapar rutiner tillsammans så kan det underlätta processen.
Varje barn är unikt
Det kan kännas överväldigande att ha ett barn med ARFID. Det finns dock mycket man kan göra för att det ska bli mer hanterbart. Det är viktigt att komma ihåg att varje enskilt barn är unikt. Om de här råden inte fungerar för ditt barn så är det ingen fara. Man kan alltid komma fram till en individuell behandlingsplan som fungerar bra för just ditt barn.
När är det dags att söka professionell hjälp?
Slutligen vill vi lyfta att det ofta är bra att söka professionell hjälp om ditt barn har ARFID. Diagnosen kan påverka barnets näringsupptag, ork och förmåga att delta i aktiviteter. Även inverkan på sociala situationer, aktiviteter och relationerna i familjen kan vara anledning nog att söka stöd. Problemen kan bli så allvarliga att de leder till påtaglig viktnedgång eller näringsbrist hos barnet. Svårigheterna kan då inverka negativt på både fysisk och psykisk hälsa. Läs mer om vad ARFID är och var du kan få professionell hjälp. Ni är alltid välkomna att kontakta oss på WiseMind Psykologiteamet om ni önskar hjälp hos oss.