Hur perfektionism skiljer sig från en sund önskan om att nå sina mål
Perfektionism kan definieras som en överdriven strävan efter fulländning. I viss grad hjälper perfektionism till med att skapa ordning, leda till uppskattning från omgivningen och att uppnå sina mål. Perfektionistisk strävan kan då utgöra en sund önskan om att vilja göra bra ifrån sig. När det däremot innebär att aldrig nöja sig med något som är ”gott nog” kan det bli problematiskt.
När kraven går överstyr
Det är först när perfektionistisk strävan leder till negativa konsekvenser som den går att betrakta som negativ. Överdriven perfektionism riskerar att leda till negativ självbild, negativ kroppsuppfattning, oro, nedstämdhet, ångest och problematiskt uppskjutande. Den kan även ta sig uttryck i till exempel ilska och bristande flexibilitet, vilket ofta orsakar konflikter i relationer. Att konstant jämföra sig med andras prestationer kan medföra känslor som skam och avundsjuka. Det innebär också att individens självbild kopplas till och blir beroende av i vilken utsträckning kraven uppnås där individen endast ser sig själv som värdefull när detta sker. Perfektionism kan således ses som en underliggande sårbarhet för andra psykiska svårigheter.
Perfektionistiska krav är ofta begränsade till vissa livsområden där dem blir mer framträdande. Vid upplevd motgång på det specifika området (som exempelvis jobbet, idrotten eller familjen) innebär det upplevelsen av ett totalt misslyckande.
Övergripande dimensioner inom perfektionism
Perfektionism kan delas upp i två övergripande dimensioner:
- Perfektionistisk strävan som innebär att individen sätter upp och eftersträvar högt ställda mål beträffande egen prestation (ibland även för andra)
- Perfektionistisk oro innebär oron över att göra misstag och med det tvivel på sig själv
Dessa två dimensioner påverkar i vilken utsträckning som perfektionism blir skadlig eller hjälpsam. Perfektionistisk stävan utan att känna oro kan ses som hjälpsamt. Således är det främst svårigheter att känna sig nöjd och den överdrivna tendensen att vara kritisk mot sig själv som påverkar individen negativt.
Perfektionism kan också ta sig uttryck i utåtriktad perfektionism där fokus främst hamnar på andra och att andra ska leva upp till högt ställda krav. Detta riskerar att i stor utsträckning inverka negativt på relationer och är en av delarna för fokus i behandlingen RO-DBT.
Perfektionistiska regler och tankesätt
I närvaro av perfektionistiskt ställda krav och perfektionistisk oro formuleras ofta perfektionistiska tankemönster och regler. Dessa regler är tvingande och strikta med uppmaningar som borde, måste, får inte… Perfektionistiska regler och tankesätt ger också upphov till en begränsad beteenderepertoar. Det kan handla om beteenden som ett överdrivet kontrollbehov, tillitssvårigheter, behov att dubbelkolla och förbereda eller ett starkt bekräftelsebehov. Det kan också handla om omfattande uppskjutandebeteende, svårigheter att fatta beslut med rädslan att det blir fel. Det kan också medföra undvikande av okända eller situationer som eventuellt kan leda till besvikelser eller misslyckande.
Priset vid alltför högt ställda krav
Kostnader vid överdriven perfektionism är ångest, nedstämdhet, stressrelaterad ohälsa och fysiska besvär, grubbleri, prokastrinering, social isolering, begränsning i meningsfulla aktiviteter och negativ påverkan på viktiga relationer. KBT-behandling har visat sig ha god effekt vid överdriven perfektionism. Genom att kartlägga och förstå hur den tar sig uttryck kan nya hjälpsamma strategier formuleras och utvecklas med syftet att bryta negativa tankemönster och beteenden. Läs mer här om våra psykologer och behandlingar.
Källor:
- Bättre än perfekt: en självhjälpsbok för perfektionister av Alexander Rozental
- När perfekt inte duger: strategier för att hantera perfektionism av Martin M Antony, Richard P Swinson