Känner du att du i vissa perioder i månaden har svårare att reglera ditt humör? Kan vardagliga situationer eller motgångar ibland vara mer känsloladdade än de brukar, eller upplever du i perioder oroskänslor och nedstämdhet utan någon egentlig anledning?
Menstruationscykelns fysiologiska, hormonella och emotionella förändringsfaser
För kvinnor och tjejer i fertil ålder medför menscykeln fysiologiska förändringar som innebär ständiga förändringar i vad som biologiskt sker i kroppen. Ca 3-6 procent upplever kraftiga besvär som påverkar sinnesstämningen, vilket diagnostiseras som PMDD, premenstrual dysphoric disorder och ca 20-30 procent upplever något mildare symptom vilket benämns som PMS, premenstruellt syndrom. Symptomen rör sig om emotionell instabilitet och upplevda känslor som irritabilitet, nedstämdhet, minskad impulskontroll och depressiva påslag.
Vad beror den ökade känsligheten under PMS på?
Kopplingen mellan de fysiologiska och psykologiska effekterna av PMS och PMDD är ännu idag inte helt fastställda. De senaste rönen inom forskningen pekar på att känslolivet kan påverkas negativt av de restprodukter som bildas när kroppen bryter ner hormoner som inte längre behövs, vilket kan påverka GABA-systemet i hjärnan. GABA är hjärnans dämpande och lugnande system, och fungerar som skydd mot bland annat stresshormoner. Studier som gjorts visar på att nedbrytningen av könshormonet progesteron som sker under cykelns sista fas bildar en restprodukt vid namn allopregnanolone. Det är en steroid som kan störa GABA-systemets dämpande och lugnande effekt, vilket innebär en ökad mottaglighet för känslor som oro och ångest perioden innan mensen.
Vilka faser består menstruationscykeln av?
Cykeln består av fyra olika faser; menstruationen, follikelfasen, ovulationen, och lutealfasen. Menstruationscykeln säger man startar första dagen på mensen och slutar dagen innan nästa menstruation.
Menstruationsfasen startar om inget ägg blivit befruktat under ägglossningen då den så kallade gulkroppen dör när ingen befruktning skett.
Gulkroppen är en hormonkörtel som återskapas inför varje kommande menstruation och som producerar de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron. Progesteronet stabiliserar livmoderslemhinnan inför graviditet, och vid utebliven befruktning dör gulkroppen. Det leder till att slemhinnan stöts ut som en blödning som vanligtvis varar mellan två till sju dagar.
Därefter börjar follikelfasen som i regel pågår i 14 dagar.
När folliklarna (“skalen” som äggen ligger i) växer så produceras östrogen.
Det i sin tur ger en signal till hjärnan att starta ägglossningen, vilket även benämns ovulationen.
När ägget lämnar äggstocken brister follikeln och ovulationen pågår sedan i upp till två dygn, men ägget kan bara bli befruktat under 24 timmar. Dock så kan spermier överleva upp till 5 dygn i kroppen, vilket innebär att en graviditet är möjlig vid oskyddat samlag upp till 5 dygn före ägglossningen.
Sista fasen i cykeln är lutealfasen, och den pågår från ägglossningen fram till nästa menstruation, vilket är ca två veckor.
Det är under denna fas humörförändringar relaterat till PMS kan uppstå. Symptomen brukar dock först märkas av när det är ca en vecka kvar till mensens första dag.
Follikeln som bevarat det lossade ägget omvandlas under fasen återigen till en gulkropp, och produktionen av progesteron ökar. Om ägget inte blir befruktat, dör gulkroppen och progesteronet bryts ner och omvandlas till restprodukten allopregnanolon. Nedbrytningen som skapar restprodukten kan som nämnt ovan störa GABA-systemets försvar mot stress-steroider i hjärnan. Ökad sårbarhet är vanlig under denna period, vilket kan resultera i oro och ångest.
De hormonella förändringarna och dess påverkan på sinnesstämningen tas upp i boken ”PMS, få hjälp med KBT”, skriven av psykologerna Ulrike Braun och Susanna Johansson.
Mycket fokus ligger på att förstå, hantera och minska negativa tankar. I boken beskrivs ett tankemönster som kan börja redan före PMS och ge bränsle till oroskänslor som vidare påverkar beteendet. Det kan leda till att en negativ spiral bildas genom följande exempel:
- Tankar om bristande tilltro till egen förmåga baserat på tidigare perioder skapar oro – en prestationsbaserad farhåga att inte klara av svårigheter under kommande period uppstår.
- En rädsla skapas – tankar på att i andras ögon inte klara av att kontrollera känslor och beteenden i kommande period ökar oron och framkallar ångest.
- De hormonella förändringarna sker – sårbarheten ökar, vilket via nedstämdhet kan frammana självkritik och leda till känslor som skuld och skam,
- Omgivningens bemötande – om andra har svårigheter att bemöta dessa känslor kan den ökade sårbarheten påverka impulskontrollen och leda till destruktiva beteenden, och vad som känns bäst i stunden vinner över vad som vore klokast att göra i längden.
- En kortsiktig positiv lättnad – Ett destruktivt beteende, ex. skälla på någon i sin närhet, äta onyttig mat eller använda sociala medier hela kvällen istället för att få gjort det man hade planerat, kan i stunden kännas skönt. Konsekvenserna kan dock vara att man senare känner skam och mer negativa känslor, vilket i sin tur leder till ytterligare destruktivt beteende. En negativ spiral skapas på det viset där känslorna i stunden styr oss mot negativa tankar och beteende som förvärrar känslorna.
Rädsla och oro för att mista kontrollen kan i själva verket skapa en självuppfyllande profetia som frammanar de farhågor man har. Det är därför av vikt att få en översikt kring hur man kan lära sig mer fungerande sätt att hantera sina känslor och hitta verktyg genom förhållningssätt och beteenden som istället kan bryta negativa spiraler och förbättra måendet.
Känner du igen dig, eller har du någon i din närhet som lider av PMS?
Det finns flera konkreta saker man kan göra för att mildra symptomen och lära sig hantera tankar och känslor. För mer information läs inlägget: Vad kan man göra för att hantera oro och ångest inför och under PMS?
Här finns några litteraturtips för dig som önskar läsa mer om ämnet PMS:
Braun, U. & Johansson, S. (2019). PMS!, få hjälp med KBT. MTM
Jansson, A. & Lindgren, B. (2016) Gynekologi. 2:a uppl. Studentlitteratur
Träning i livet (2019) Hormoner utsöndras vid fysisk aktivitet – så påverkas du. https://traningilivet.se/inspiration/forskning/hormoner-utsondras-vid-fysisk-aktivitet-sa-paverkas-du/ e [2020-10-09]