Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en sjukdom som påverkar hormonbalans och ämnesomsättning hos omkring 8-13% av biologiska kvinnor i fertil ålder. Den kännetecknas av oregelbunden menscykel eller utebliven ägglossning, höga nivåer av manliga könshormoner (androgener) och poly-cystiska ovarier. Forskare vet inte säkert vad som orsakar PCOS, men tror att det är genetiskt. Det som dock är känt är att sjukdomen ofta går hand i hand med depression och ångest. Kvinnor med PCOS lider upp till fyra gånger högre risk att drabbas av depression och upp till sex gånger större risk att få ångest. Det finns också ökad risk att drabbas av ätstörningar.
Symtomen är många och varierande
Symptomen hos personer med PCOS är många och kan variera stort. Några exempel är följande:
- Symptom kopplade till ämnesomsättningen:
Viktuppgång, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. - Hormonella symptom:
Acne, ökad hårväxt på kropp och i ansikte, oregelbunden mens, utebliven ägglossning och infertilitet. - Psykologiska symptom:
Depression, ångest och ätstörningar.
Hur kopplas PCOS till depression och ångest?
Exakt hur associationen mellan depression och ångest, och PCOS ser ut är inte klart. En studie (Light med flera., 2020) visade att det ofta fanns ett samband mellan mer symptom, större uppfattade konsekvenser, lägre personlig kontroll och lägre sjukdomsförståelse och större psykiska besvär. Synen på sjukdomen kan alltså påverka personens psykiska hälsa betydligt.
Om du har PCOS eller misstänker att du har det
Eftersom symptomen är många och varierar mellan olika personer är det ofta svårt både att ställa diagnos och att behandla PCOS. Det rekommenderas att personer med PCOS blir behandlade av vårdgivare som har kompetens inom flera olika områden. Då får patienten möjlighet att bli utbildad om sin sjukdom, få makt över sin egen tillvaro och hjälp med beteendeförändring för att själv kunna hantera sjukdomen. Psykologiskt stöd kan här vara en tillgång, medan läkare behandlar de kliniska symptomen. Socialt och psykologiskt stöd, i form av vänner och andra i samma situation, kan förbättra den psykiska ohälsan. Socialt stöd har även visat sig ge bättre resultat vid livsstilsförändringar.