OBM är en metod för att arbeta med beteendeförändring i organisation. Med hjälp av OBM kan vi på ett genomtänkt sätt identifiera vilka beteenden som är viktiga att fokusera på i organisationen och identifiera vilka faktorer som kan tänkas påverka huruvida de beteendena görs mer eller mindre.

Metoden är grundad i forskning kring hur individers beteende påverkas av deras omgivning. Även OBM som metod är väl beforskad. Om man som organisation önskar att arbeta med förändring i praktiken och märker att tankar och planer inte alltid blir till handling och verklig förändring så kan det vara klokt att ta hjälp av en oragnisationskonsult som är kunnig inom OBM som metod.

I OBM utgår man ifrån antecedenter, också kallade aktiverare, som är startpunkten för ett beteende, och konsekvenser, vilket är så som det låter – konsekvenserna individens beteende leder till. Gällande konsekvenser skiljer man på kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Vi människor har en tendens att ofta välja det som ger positiva konsekvenser på kort sikt även om det kan ge mer negativa konsekvenser på sikt.

Exempelvis kan ett nytt mejl vara en aktiverare för beteendet att öppna mejlet, vilket i sin tur blir en aktiverare för att jag läser det och det i sin tur kan leda till att jag svarar på mejlet. Vill jag jobba koncentrerat i lugn och ro utan att ständigt öppna nya mejl och svara på dessa kanske jag ska stänga av mejl-programmet eller gå bort ifrån datorn för att kunna uppnå det önskade beteendet att jobba koncentrerat med min arbetsuppgift. Att läsa mejl kan ju kortsiktigt tillfredställa min nyfikenhet och svarar jag på ett mejl kanske jag får en snabb feedback i form av ett tack eller annan uppmuntran. Samtidigt kanske det är viktigt för arbetet långsiktigt att kunna arbeta med god koncentrationsförmåga för att få viktiga och mer krävande arbetsuppgifter gjorda.

I arbetet med OBM kan man arbeta med att förändra aktiverare och/eller konsekvenser för att på så vis främja de beteenden vi vill se mer av och minska de beteenden som vi vill se mindre av. Muntlig feedback kan vara ett sätt att skapa positiva konsekvenser gällande ett beteende som annars kanske inte blir så uppmuntrat i stunden – ex. koncentrationskrävande arbetsuppgifter som tar lång tid.