Vad innebär det att leva med neurodiversitet?
Det kan vara frustrerande, uttröttande och många gånger ge upphov till ilska, sorg eller ytterligare psykisk ohälsa att tänka och fungera på ett annorlunda sätt samtidigt som man lever i ett samhälle som många gånger är anpassat för de som är mer neurotypiska, det vill säga så som flertalet människor fungerar. Eftersom vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och annan form av neurodiversitet kan fungera på många olika sätt finns det också många olika metoder för att hantera de svårigheter som uppstår, vilka fungerar olika bra för olika personer. 

Generellt kan man dock säga att förståelse och rätt ställda förväntningar, både från sig själv och andra, kan göra mycket stor skillnad. Om såväl individen med neurodiversitet som anhöriga och andra i dennes vardag vet vad en viss diagnos eller annan typ av neurodiversitet innebär och vilken typ av stöd som kan vara till hjälp så ökar chanserna för god kommunikation, bättre relationer och en enklare vardag.

Att våga prata med de som står dig nära
Det är ofta klokt att berätta om dina svårigheter för din omgivning. En av de mest avgörande delarna för att må bra för den som lever med utmaningar kopplat till neurodiversitet är trots allt att mötas av förståelse och trygghet i sin närmaste omgivning. Om dina vänner, ev. partner och familj förstår dig och behandlar dig väl blir det sannolikt lättare även för dig att acceptera och förstå dig själv och med en öppen dialog där det går att prata om oro, misstag och utmaningar men även sina styrkor,  blir förhoppningsvis vardagen enklare på många sätt.  

Har jag en NPF-diagnos eller inte?
NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) är vad vi kallar en beteende-diagnos. Med detta menas att de ställs utifrån en persons beteende och inte utifrån medicinsk orsak, även fast de har en biologisk grund. En person med dessa typer av svårigheter kan ofta tänka, lösa problem eller hantera information på ett annorlunda sätt än vad de flesta andra gör. För att uppfylla diagnoskriterier och alltså ges en diagnos, som även ofta är förutsättningar för hjälp inom den offentliga vården, bedöms huruvida problematiken har en signifikant påverkan på personens fungerande och förekommer i flera situationer och miljöer (ex. i utbildning, hemma, på arbetet).

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att psykiatriska diagnoser inte är något väsensskilt utan bara den yttersta änden av ett spektrum som finns inom alla människor. Alla personer kan därmed sägas ha mer eller mindre av ex. de ADHD-symptom som om man har tillräckligt många av symtomen och vid en viss svårighetsgrad, betyder att man uppfyller kriterierna för en diagnos. Vad en NPF-utredning syftar till är att avgöra om den som utreds ligger över den överenskomna gränsen för diagnos eller inte. 

På grund av hur diagnoserna gällande just NPF men även de flesta andra psykiatriska diagnoserna är skapade, så innebär det i praktiken att en person vid en tidpunkt i livet kan ha en NPF-diagnos och vid en annan tidpunkt i livet inte ha samma diagnos. Det betyder inte nödvändigtvis att diagnosen var fel eller att personen har förändrats dramatiskt. Då de beteenden och symtom som gemensamt skapar diagnosen och vilka konsekvenser dessa får i ens liv kommer variera under olika livsfaser kommer också bedömningen av huruvida allvarlighetsgraden på problemen som uppstår är tillräckligt stora kunna variera. Det kan alltså bero t.ex. på om man studerar, vilket jobb man har, om man har många ansvarsområden i sitt liv genom ex. familjelivet och hur struktur och stöd runt omkring ser ut.

Tips på verktyg och länkar med mer information för att lära & må bra
På Känslogrejen – En guide om känslor hittar du information om hur du med NPF-svårigheter kan arbeta med känslohantering. Känslohantering är bra för alla människor så egentligen kan de allra flesta hitta något användbart på detta tema. 

Boken Living with Intensity  av av Susan Daniels, Michael M Piechowski beskriver såväl utmaningar man kan möta som förälder till ett barn med 2E, men riktar sig också till vuxna som själva lever med särskild begåvning. Boken tillhandahåller praktiskt tillämpbara strategier såväl som information om de bakomliggande teorierna. 

Riksförbundet Attention är ett förbund som sprider information om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och tillhandahåller mycket hjälpsamt kunskapsmaterial. Via den ideella föreningen Autism Sverige finns också gott om information kring autismspektrumstörning. Via dessa två föreningar kan du också få mer kunskap om vilka rättigheter du har. 

För vuxna med diagnos eller tydliga drag av ADHD/ADD och/eller autism kan en välstrukturerad vardag vara en viktig pusselbit för att få livet att fungera. Krav, förväntningar och miljön man lever i behöver anpassas för att skapa rätt nivå av utmaningar och vila och på så vis undvika stress och överbelastning. För många personer med koncentrationssvårigheter eller svårigheter med stora humörsvängningar kan även medicin vara hjälpsamt. Det är bra att känna till att endast psykiater, dvs. specialistläkare inom psykiatri har rätt att skriva ut de vanligaste ADHD-medicinerna. 

Omega 3 som kosttillskott kan ha positiv effekt på din psykisk hälsa.

IF & Autism
På Habilitering och Hälsa i Region Stockholm har man samlat många hjälpsamma länkar för den som lider av IF eller svårare autism.