Meny
Meny
Meny
IQ, eller intelligenskvot, är ett mått på kognitiva förmågor. IQ mäts som ett sätt att få en bild av hur bra någon är på att lösa problem, tänka logiskt, förstå komplex information och lära sig nya saker. Vid testerna spelar ofta språklig förmåga och förmågan att analysera visuell information stor roll för resultatet. De här förmågorna, som när de mäts i ett IQ-test kan verka abstrakta, har visat sig kunna förutsäga sannolikheten att en person väl ska klara av att fatta olika komplexa beslut, slutföra högre utbildning och klara av mentalt krävande uppgifter i ex. ett arbete. Viktigt att uppmärksamma är dock att det endast är en av faktorer som påverkar ex. hur man klarar av en utbildning eller ett arbete och att flera mycket annat hos personen och hos dennes omgivning också spelar in.
Intelligenskvot 100 anges som det genomsnittliga värdet för intellektuell förmåga. Det beräknas alltid utifrån en viss grupp människor, ex. den vuxna populationen i Sverige. IQ-nivå som anger siffror under 100 innebär ett uppmätt IQ-resultat under medelvärdet och IQ-poäng över 100 innebär ett uppmätt IQ-resultat över medelvärdet. IQ bör dock helst anges inte som en viss poäng utan som ett område mellan en viss poäng. Ofta uttrycks testresultat gällande IQ på så vis att man beskriver att man med 95% säkerhet kan säg att IQ-nivån ligger mellan ex. 95-103 poäng. Dock så kan såklart sådant som gjort att personen inte presterat sitt bästa eller att testet inte varit tillförlitligt eller att den som utfört testet inte varit kunnig nog, göra att ett visst testresultat för en persons IQ-nivå inte alls beskriver personens intellektuella förmåga med god sannolikhet.
De vanligaste IQ-testen som används i både Sverige och internationellt är WAIS (Wechsler Adult Intelligence Scale) för vuxna och kan användas från 16 års ålder samt WISC (Wechsler Intelligence Scale for Children) som kan användas från 6 till 16 år. Det finns även ett motsvarande test för barn i förskolan, WPPSI (Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence) som kan användas från 2 år och 6 månaders ålder till 7 år 6 månaders ålder.
IQ används ofta för att jämföra en individs intellektuella prestation med andra människors prestationer. Det är en viktig aspekt av vår neurologiska mångfald och påverkar hur vi fungerar i olika livssituationer. Här på kunskapsportalen utforskar vi bland annat hur kognitiva funktioner, där IQ är en del, påverkar hur man fungerar inom olika områden i sitt liv.
Neurodiversitet är ett begrepp som erkänner och firar variationen av neurologiska funktioner och hjärnstrukturer som finns inom mänskligheten. Det inkluderar personer med diagnoser som ADHD, autism, dyslexi och andra neurologiska olikheter. Inom detta breda spektrum av neurodiversitet finns en stor variation i kognitiva färdigheter och intelligensnivåer och just denna variation av IQ är också en del av det begreppet neurodiversitet vill belysa. När svårigheter uppstår till exempel i utbildningssammanhang eller andra områden i livet, så är IQ en viktig pusselbit att förstå. IQ är dock endast en del av vad som påverkar hur personen mår och fungerar, tillsammans med bl.a. personens exekutiva funktioner, sociala miljö, tidigare erfarenheter, personlighet, temperament, sociala samt emotionella färdigheter och svårigheter.
Nature vs Nurture
Forskare diskuterar än idag hur stor roll gener och miljö spelar för en persons intellektuella förmåga. Det som är väl belagt är att IQ påverkas mycket av gener, vilket innebär att det inte är ovanligt att familjemedlemmar har liknande intelligenskvoter. Samtidigt så visar forskning också att miljön påverkar IQ och att även om denna förmåga är relativt stabil under livet så ändras det också med miljö, utbildning, erfarenheter mm.
Kulturell och språklig påverkan
Kritiker har påpekat att traditionella IQ-test kan vara kulturellt snedvridna och inte rättvist representera alla grupper. Detta har lett till forskning om hur man kan skapa mer rättvisa och kulturellt känsliga mätningar av intelligens. Det är alltid avgörande att ta hänsyn till om den som gör ett IQ-test kan använda sitt eget modersmål för om så inte är fallet behöver man ta stor hänsyn till ev. språksvårigheter. På samma vis behöver man ta hänsyn till ev. funktionsnedsättningar som kan påverka testresultatet och därmed ge en missvisande indikation om IQ-nivå.
Intelligensens natur
Det har länge pågått en debatt bland intelligensforskare om huruvida intelligens bör ses som en enda, allmän förmåga (g-faktorn) eller om det finns flera olika typer av intelligens (som språklig, matematisk, spatial, emotionell intelligens, kreativitet och praktisk intelligens). Svaret är väl kanske ’det beror på’ så som mycket inom psykologi och man kan se att de olika perspektiven kan vara till nytta i olika sammanhang.
Sammanfattningsvis är IQ ett användbart verktyg för att mäta vissa kognitiva färdigheter, men det är viktigt att förstå dess begränsningar och att det finns olika uppfattningar bland forskare om dess innebörd och användning. Det är en komplex och mångfacetterad fråga som fortsätter att vara ett ämne för intensiv forskning och diskussion inom psykologi och neurovetenskap. Vid bedömning av en persons intelligens är det alltid viktigt att denna görs av en kunnig psykolog som har ett intresse för och kunskap för att kunna förstå både individens styrkor och svårigheter.
Normalfördelning av IQ, även kallad Gaussisk fördelning eller klockkurva, är ett sätt att beskriva hur IQ-poäng är fördelade inom en population. Det är en viktig grundläggande egenskap inom statistik och är kärnan i hur IQ-tester är konstruerade och normerade. Här är en beskrivning av vad normalfördelning av IQ innebär:
Det är viktigt att förstå att normalfördelning av IQ inte innebär att alla har samma IQ eller att alla ligger på genomsnittet. Det betyder helt enkelt att de flesta ligger nära genomsnittet medan färre ligger längre ifrån i båda riktningarna. Denna fördelning hjälper till att förstå och tolka IQ-resultat och används som referenspunkt när man bedömer en persons intellektuella prestation i förhållande till andra i populationen.
Samtidigt så är det inte självklart att en viss avgränsad population har helt normalfördelad IQ. Exempelvis så skulle fördelningen av IQ teoretiskt kunna skilja sig på olika grundskolor av skilda anledningar. Vid högre utbildningar kommer IQ att skilja sig då till exempel höga betyg kommer att vara mer sannolikt hos de elever med högre IQ. Även om det såklart finns en stor variation bland både elever med höga och låga betyg.
Välkommen att kontakta WiseMind om du har frågor kring begåvning och kognitiv bedömning.