Vad är särskild begåvning och varför kan det innebära utmaningar?
Begreppet särskild begåvning eller särbegåvning används för att beskriva ett barn, ungdom eller en vuxen med en osedvanlig förmåga på ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet. Ofta syftar man på en hög intellektuell förmåga, mätt med IQ, men definitionerna ser lite olika ut beroende av vilken forskare du frågar. Denna förmåga är på många sätt en styrka som skapar motståndskraft och goda förutsättningar, men kan också leda till en rad problem. Denna text handlar främst om vilka utmaningar som kan uppstå eftersom att det oftast är då som våra psykologer kan vara till hjälp – dels för att förstå om det handlar om särskild begåvning och dels som stöd för den som upplever utmaningar. Våra psykologer stöttar såväl barn och unga som deras föräldrar, skolpersonal och arbetsgivare samt vuxna individer med misstänkt eller konstaterad särskild begåvning – för att främja hälsa och förebygga problem.

Problemen i denna grupp uppmärksammas inte alltid eller kan vara svåra att förstå för omgivningen vilket kan leda till ett onödigt lidande. Den som har särskild begåvning är ofta bra på att analysera och vrida och vända på saker men denna förmåga kan ha en baksida. Den kan riktas mot omgivningen i form av ifrågasättande av information och auktoriteter på ett sätt som leder till frustration och konflikter. Att individen skiljer sig från hur många runt omkring den, i samma klass, på arbetsplatsen eller i sociala sammanhang, tänker och resonerar, gör att man kan uppleva ensamhet och fundera över om det är en själv som det är fel på. I osäkra eller dysfunktionella grupper där olikheter inte accepteras så kan det som är annorlunda hos individen leda till ett faktiskt utanförskap och i vissa fall även mobbning.

En del av dessa barn upplevas som intensiva av sin omgivning och kan kräva mycket stimulans, ha mindre sömnbehov och hög aktivitetsnivå, från att de är små. Forskning visar även att fler barn med särskild begåvning har, vid sidan av en intensitet, en känslighet för intryck. Barn och unga med denna begåvningsprofil kan ha svårt att relatera till jämnåriga då de kan ha behov av att leka, tänka och prata om andra saker och på andra sätt. Samtidigt så har många av dessa individer en god förmåga till att anpassa sig, att läsa av andra jämnårigas behov så att de kan lyckas vara goda kameleonter – till sist kan dock detta bli uttröttande för dem om det innebär att de sällan får slappna av och bara vara sig själva. De kan kämpa med att de lätt blir uttråkade och kan uppleva en rad svåra känslor i skolan eller i andra aktiviteter när de inte utmanas tillräckligt.

I skolan blir en del barn passiva och uppgivna medan andra kan bli utagerande eller försöka underhålla sig på sätt som föga uppskattas av läraren. De kan dras till att umgås med äldre barn men samtidigt så kan de äldre barnen vara i en annan social och emotionell fas vilket kan skapa problem. I vissa fall uppstår problematisk skolfrånvaro om barnet inte finner något intresse i att följa undervisningen, exempelvis om de upplever att de redan besitter kunskapen som lärs ut eller att de är långt före de andra eleverna. Det är också vanligt att den analytiska förmågan vänds mot barnet själv i form av perfektionism eller överdrivet analyserande av det egna agerandet. Barnet kan också, i sin förmåga att argumentera och hitta brister i vuxnas resonemang, upplevas som provocerande eller konfliktsökande av skolpersonal, föräldrar eller andra i i deras omgivning.

För vuxna med särskild begåvning kan det vara svårt att hitta till sammanhang där man känner att man passar in, det kan kännas svårt att bli förstådd eller passa in och en del sociala situationer och sammanhang kan bli plågsamma att vara en del av. Bristen på stimulans kan leda till rastlöshet och samtidigt så kan självkritik uppstå. I det fall annan psykisk ohälsa eller svårigheter finns så kan det vara nödvändigt att också ta hänsyn till den särskilda begåvningen i utredning och behandlande insatser.

Då dessa barn och unga oftast når upp till de prestationskrav som omgivningen ställer på dem är det ovanligt att deras begåvningsnivå utreds. Samtidigt kan de få problem i skolan, i aktiviteter eller på arbete på grund av att de mår mentalt dåligt, blir rastlösa eller upplever sociala svårigheter. Ett barn som under lång tid är understimulerat eller har mötts av en oförstående omgivning kan ge upp och då bli utåtagerande, underprestera eller verka ointresserad. Begåvning kan inte likställas med prestation, så som ett skolresultat. Särskilt begåvade barn kan både vara högpresterande eller lågt presterande i skolan, beroende av individ, dennes historia och omständigheter i stunden.

För bedömning av kognitiv förmåga är det viktigt att träffa en psykolog som har god kännedom om såväl kognitiv testning som särskild begåvning. Ofta är det hjälpsamt att göra en bedömning där man utforskar både utmaningar och styrkor i den kognitiva profilen. Det är inte alltid en utredning är nödvändig utan för en del barn, unga och vuxna kan rådgivning och vägledning framåt vara ett naturligt första steg.