Skola & Elevhälsa

Via specialpedagogiska myndigheten kan du som skolpersonal hitta både information om olika tillstånd vid neurodiversitet och hur undervisningen kan anpassas. Du kan också hitta vägar för att lära mer, få tips på läromedel och kontakta dem för att få rådgivning. 

Resurser gällande särskild begåvning och 2E

Många lärare och även annan personal inom skolan, däribland rektorer och elevhälsopersonal, upplever att de fått begränsat med kunskap om särskild begåvning och 2E i sina grundutbildningar.  

Såväl skolverket, skolinspektionen och specialpedagogiska myndigheten har tagit fram material för att hjälpa skolor i deras uppdrag att arbeta med att möta dessa elevers behov som du finner exempel på här:
Skolverkets material kring särskild begåvning med bl.a. ämnesdidaktiskt stöd och information om hur skolans organisation och stöd till lärare bör anpassas för pedagogisk differentiering. 
Skolinspektionens rapport från 2022 lyfter såväl problem som möjligheter inom den svenska skolan och tydliggör skolans uppdrag kring arbetet med särskilt begåvade elever. De har även skrivit en rapport om högpresterande elever på gymnasiet som berör ämnet och det finns flera granskningar gjorda av Skolinspektionen där ytterligare råd har getts i frågan.

På sidan Mattetalanger finns mycket bra information och tips på länkar om såväl anpassning av matematikundervisning som generell kunskap om särskilt begåvade elever. Via länkarna på sidan går det att hitta till såväl lättlästa informativa texter som forskning och goda exempel att hämta inspiration ifrån i ex. tidningsartiklar, dokumentärer och spelfilmer. 

UrPlay har i mars 2024 publicerat flera videoföreläsningar med fokus på hur man inom skola kan förstå samt ge stöd och stimulans till särskilt begåvade elever . Föreläsningarna är inspelade under en konferens anordnad av Jönköpings kommun i samband med att kommunen antog handlingsplan för särskild begåvning. Under konferensen presenteras insikter om hur förskolan, grundskolan och gymnasiet på ett bättre sätt kan stötta barn och elever med särskild begåvning. Nationella och internationella talare ger en introduktion och inblick i området om särskild begåvning. Under föreläsningarna presenteras erfarenheter, forskningsrön, goda exempel, med mera. 

Colorado är en av de delstater i USA som har ett väl utvecklat arbete för att möta behoven hos elever med särskild begåvning och 2E. Under pandemiåren spelade de in ett antal intressanta föreläsningar inom olika områden som riktar sig till såväl skola som förskola och föräldrar.

Jim Delisle, professor i specialpedagogik vid Kent State University, är en kunnig, varm och pedagogisk föreläsare vars böcker och  föreläsningsserier på YouTube vi varmt rekommenderar. 

För att hämta inspiration av elever som först mått dåligt på grund av understimulans men sedan fått stöd till bra anpassningar i skolan finns ex. dessa filmer;

Så lever jag – en film på SVT om Malcolm, 7 år gammal, som går i tredje klass och har accelererat ytterligare i vissa ämnen. 

Föreläsning av särskilt begåvade eleverna Lanny, då 8 år och Hanna,då 14 år  – det finns även senare intervjuer med Hanna i ex. denna podcast där hon berättar om den ökade förståelsen för sig själv efter att ha fått autism-diagnos och utmaningen med kombinationen av att leva med 2E – i detta fall extremt hög begåvning och samtidig autism. 

Evidensbaserade insatser i skolan

Det finns generellt ett behov av att öka tillgången till evidensbaserade insatser i skolan. Här presenteras översiktligt information om evidensbaserade insatser för olika typer av elevgrupper och utmaningar som är vanliga i skolan. 

Elever med särskild begåvning och 2E

Utifrån det aktuella forskningsläget är det framförallt två typer av insatser i skolan som har visat god effekt för den här elevgruppen: acceleration och berikning/fördjupning. Acceleration innebär att på ett genomtänkt och förberett sätt låta en elev snabbare ta sig genom utbildningens innehåll. Det kan exempelvis göras genom att låta en elev läsa vissa ämnen med högre årskurser, att hoppa över hela årskurser eller att intensivläsa ämnen och genomföra prövningar för att tidigare bli färdig med grundskolan. Berikning/fördjupning innebär att innebär att eleven får möjlighet till breddning och fördjupning i skolan, helst utifrån elevens egna intresseområden. Detta kan organiseras individuellt inom ramen för klassens undervisning, eller genom att samla elever med särskild begåvning och 2E för att erbjuda fördjupande och berikande undervisning vid särskilda tillfällen. 

Elever med autism

För att öka kompetensen hos elevhälsan i att implementera evidensbaserade insatser för autistiska elever kan man behöva kompetensutveckling. Här kan du komma åt en mängd online-utbildningar där du får lära dig mer om evidensbaserade insatser för barn och ungdomar med autism. Vi nämner några strategier här som är särskilt lämpliga att implementera i skolmiljö:

  • Visuellt stöd (innefattar även bildstöd) innebär att använda olika typer av visualiseringar, bilder och föremål för att visualisera rutiner, konkretisera ämnesinnehåll eller begrepp och för att bidra med struktur i genomförande av uppgifter. 
  • Stegvis stöd eller prompting utgår från att det är olika lämpligt att använda olika typer av stöd i stunden beroende på elevens färdigheter och vad aktiviteten ställer för krav. Man delar upp stödet eller promptarna i visuella promptar, verbala promptar, promptande gester, modellerande promptar och fysiska promptar. 
  • Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) innebär att använda olika strategier för att möjliggöra eleven att kommunicera på sin nivå, vilket är särskilt viktigt vid samtidiga nedsättningar i språkförmågan. Exempel på AKK är att komplettera eller ersätta talad kommunikation med tecken, bilder, fotografier och symboler. 
 
Elever med dyslexi

För elever med dyslexi är strukturerad träning av kopplingen mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem), phonics på engelska, en evidensbaserad insats för att förbättra deras läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshastighet och förmåga att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad (fonologisk medvetenhet). Övriga metoder för elever med dyslexi är ej tillräckligt utvärderade.  Läs mer om detta i SBUs rapport här.

Elever med språkstörning

Om ni har tillgång till skollogoped där du jobbar är det starkt rekommenderat att ta stöd av den i arbetet. För elever med språkstörning är det särskilt viktigt med förförståelse, vilket underlättas av att undervisningen innehåller mycket struktur, rutiner och repetition. Man behöver tänka igenom hur instruktioner ges, så att de anpassas, förkortas och tydliggörs. Visuellt stöd, AKK och systematiskt arbete med ord- och begreppsinlärning är särskilt viktigt. Läs mer här för en översikt av viktiga strategier för att tillgängliggöra undervisning för elever med språkstörning.