Om neurodiversitet

Neurodiversitet är ett begrepp som betonar att det finns en naturligt förekommande variation i mänsklig neurologi och kognitiv funktion, inklusive skillnader i hur vi tänker, känner och interagerar med världen.

När man talar om neurodiversitet intar man vanligtvis en neutral och icke-värderande hållning till det faktum att människor är olika. Man ser alla människor som värdefulla individer som en del av mänsklig mångfald. Det betyder såklart inte att ett samhälle och olika sammanhang ska tillåta alla beteenden. Men det innebär att man vill främja att det kan finnas många olika sätt att vara och fungera neurologiskt. Det ses som fördelaktigt för att så många individer som möjligt i ett samhälle ska kunna må bra att det kan finnas en stor acceptans och förståelse för dessa variationer.

Ofta uppstår svårigheter när inte samhällets förväntningar på hur man ska fungera stämmer överens med vad man själv mår bra av eller klarar av. Kanske kan  eventuella styrkor man har sticka ut eller vara oväntade. Förutom vid mer vanliga diagnoser är neurodiversitet ett hjälpsamt begrepp att utgå ifrån i andra aspekter av hur människor varierar gällande tankar, känslor och beteende.

Variation i psykisk hälsa

Principerna från neurodiversitet kan användas även gällande förståelsen för psykisk hälsa, dvs en kontinuerlig variation snarare än en binär kategori. Detta innebär att vi alla varierar i hur vi mår mentalt och att olika psykiska hälsotillstånd kan förekomma i olika grader. Detta perspektiv hjälper för att minska stigmat och främja en mer inkluderande attityd gentemot personer med olika mentala hälsoutmaningar. Detta synsätt stämmer även väl överens med modern forskning om psykologi som visar att personer sällan endast uppfyller en viss diagnos. Variationen i mående och fungerande hos dem som fått en och samma diagnos är så stor  att det blir problematiskt. Nya synsätt inom modern psykologisk forskning ser modellen med en stor mängd diagnoser som man anses ha eller inte ha som problematisk.

Läs gärna artikeln Psykiatri: När dagens diagnoser inte räcker till från Karolinska Institutet Nyheter.

Variation i temperament och personlighetsdrag

Modern psykologisk forskning visar att människor föds med ett visst temperament och personlighetsvariationer som påverkar hur de uppfattar och reagerar på omvärlden. Detta kommer att påverka hur introverta, extroverta, hur snabbt och starkt vi reagerar på olika intryck, nyfikenhet och behov för ständigt nya intryck eller behov för stabilitet samt förmåga till flexibilitet. Allt detta kommer att utvecklas i samspel med den omgivande miljön. Det kan vara befriande för individer att förstå att de har vissa temperament och personlighetsdrag som de  behöver lära sig hantera och att leva ett gott liv utifrån, snarare än att försöka förändra hur de är som personer i grunden. Samtidigt  är ingen människa allt eller inget. Det finns inga fasta kategorier som vissa personlighetsmodeller vill påpeka. Alla befinner sig någonstans på skalan när det gäller exempelvis hur utåtriktad man är. För de flesta varierar hur man som person samspelar med sin miljö också utifrån ålder och sammanhang . 

Svårigheter som inte är neurotypiska

För personer som inte är neurotypiska är det viktigt att förstå att dessa svårigheter inte betyder att man inte duger som människa. Olikheter är en del av den bredare variationen i den mänskliga neurologin. Vi människor har alla utmaningar och styrkor. För många individer med neurodiversitet kan svårigheterna kompenseras med stöd och anpassningar som möjliggör full delaktighet i samhället. För vissa blir utmaningarna mer uttalade redan tidigt i livet och kan bli påtagligt begränsande i det samhälle personen lever i.

Det är viktigt att söka professionell hjälp om man själv inte hittar till lösningar på sina utmaningar.